Jodå, det går väl okey.

Igår provade man ge Moa Fortum, en antibiotika som hon tidigare reagerar allergiskt mot. Man vill prova igen eftersom den sorten funkar bra på de bakteriestammar Moa har i lungorna för tillfället.
Efter 6,7 insprutade milliliter kom symtomen. Hon fick klåda och stickningar i munhålan. Efter ytterligare ett par milliliter hade det spritt sig till resten av kroppen. Detta trots rikliga doser antihistamin. Läkaren bestämde i samråd med läkaren i Lund att inte ge henne mer Fortum.
Istället blir det nu Nebcina i kombination med Tadim. Två intravenösa antibiotikum som förhoppningsvis oxå kan rensa upp lite i lungorna.

Imorse packade vi ihop oss och lämnade sjukhuset i Kristianstad och nu har vi checkat in på Avd. 65 i Lund.

Moa har hunnit med ett pass andningsgympa med sjukgymnasten, käka lunch och nu vilar hon.
Jag har pratat med narkosläkaren inför imorgon.

Det är många bitar som ska synkas ihop och klaffa. Hur göra med sondmaten inatt med tanke på fastan? Hur göra med insulin, blodsocker, morgonmediciner, inhalationer? Hur dags är det Moas tur? Många frågor och jag fick svar på det mesta.
Blev dock lite orolig när narkosdoktorn trodde att det bara skulle göras en bronkoskopi.
Dom får ju inte missa att tandläkaren oxå ska hinna med sina bitar! Men det verkar vara synkat nu.

Kvinnan som hanterat vår önskan om assistent ringde. Moa har blivit beviljad assistans. Yippieee!!!!
Vet dock inte hur jag ska kunna använda de timmar vi fått. Vem/vilka ska ha dem? Hur kan de förläggas? De ska ju inte användas på skoltid.
Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem och jag tänker att efter Göteborgsresan så ska jag sätta mig in i den biten. Det blir säkert bra.
På något vis känns det oxå som ett kvitto på jobbet vi som anhöriga till Moa gör.
Deras bedömning är att 49 timmar i veckan (utanför skoltid) är rena behandlingsinsatser för Moa. Det betyder alltså att jag sköter mer än två heltidsarbeten och där emellan försöker jag hinna vara lite mamma, lite fru och lite bara vanlig Lotta oxå. Inte konstigt att det känns mycket ibland.
Jag är glad och tacksam för beslutet!!!

Ikväll ska Moa och jag käka på stan. Man hade nämligen missat att hon har gluten så maten dom beställt funkar inte.
Lika glada är vi för det. Moa rekommenderade ett ställe med södra Sveriges godaste guacamole så det får bli lite nachos på Myntha i Lund.

/ Lotta

Nedan ser ni en bild på väggmålningen på patientrummet.