Söndag idag.

Moa kom hem igår på permission. Doktorn som rondade vågade inte skriva ut henne eftersom infektionsvärdena hade gått upp lite, därför blev det permission istället för utskrivning.
Idag ringde hennes doktor och eftersom hon mår hyfsat och inte har feber idag så skrev han ut henne utan att vi behövde åka ner, träffa honom och ta nya infektionsprover.
Gött!

Martin och Joel har varit i Klippan idag. Joel var med i distriktsmästerskap i cykling. Han kom 6:a. Duktig kille!!

Jag passade på att springa en halvmil. Jag har gett mig tusan på att träna upp mig till att kunna springa en mil (helst utan att kräka).
Det var jobbigt idag, massor av motvind men jäkligt skönt när jag kom hem igen.
Träningen blir åsidosatt när vi är mycket på sjukhus. Jag har vant mig vid att träna 6 dagar i veckan, och behöver det för att må gott.

Träningen är viktig inte bara för att kroppen ska må bra. Träningen gör nytta för knoppen och själen oxå. När jag tränar finns ingen oro. När jag tränar fokuserar jag bara på mig själv allt annat sätts på vänt.
Det är oxå träningen som ger mig energi att orka med allt annat i mitt liv.

Imorgon bär det av till Göteborg. Har redan kollat så det finns gym på hotellet.

Nedan en bild på mig kippandes efter luft efter springrundan idag ;)

/ Lotta

 

wendela

28 augusti 2012 07:11

Tack söta Lotta för din titt på vår goa gubbstrutt. När man läser här hur det är för er måste jg säga att jag verkligen beundrar er stort. Vilket arbete både för Moa, dig och din familj. Jag önskar av hela mitt hjärta att det kommer att bli lättare för er. Ni måtte ha en stor styrka allihop...Stor kram fr Wendela. T hälsar säkert men han sover nu..Puss.

Lotta

28 augusti 2012 10:36

Tack W!
Puss & kram och hälsa pappsen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu i dagarna fyllde Moas lungor 8 månader. Det fick mig att reflektera lite extra. 8 månader är ca 240 dagar. Det är både en lång tid och ingen tid alls. Jag kom att tänka på vad Moas nya lungor gett henne, mig, familjen, alla nära och kära. ...

Det har, som ni kanske märkt, inte blivit mycket av mitt bloggande den senaste tiden. Det har sina naturliga orsaker. Bloggen har fungerat som ett redskap med många funktioner. Bland annat har den varit värdefull för att sprida information till nära...

Sitter på barnakuten i Kristianstad. Med Vilmer. Det har aldrig hänt innan. Jag har varit här otaliga gånger genom åren med Moa men aldrig med Ville. Faktum är att Ville aldrig varit sjuk så att vi behövt uppsöka sjukhus eller vårdcentral ens. ...

Våren är kommen till Skåne. Det är så skönt. Jag njuter av att kunna dricka morgonkaffet på altanen i solen. Ungarna springer ut utan att behöva pälsa på sig en massa. Befriande. Moa mår bra. Vi vänjer oss mer och mer vi det nya livet som på det ...

Ja.... kan ni gissa vad den gemensamma nämnaren till bildcollaget???? Japp, gluten är svaret. Moas doktor från Göteborg ringde henne idag. Hon meddelade att Moa får börja prova äta mat med gluten. Hon ska vara lite försiktig men får prova si...