Nej, vi vet fortfarande inte vad vi ska göra.
Moa behöver behandling för infektionen hon har i lungorna men hon tål inte medicinen man vill ge.

Sist jag skrev, i lördags, drog hon och jag iväg och gjorde stan. Shoppade, åt gott och bara mös.

På kvällen åkte hon tillbaka till sjukhuset med sin pappa och fick Nebcina intravenöst.
Nebcina är ett antibiotika som hon tål och som är effektivt mot vissa bakterier men inte alla.

Igår, söndag, var hon på permission igen och på kvällen tillbaks till avdelningen för att få Nebcina.

Idag har hon varit på sjukhuset med Martin, min man, dom fick inga direkta besked på vad som ska göras. Lund är konsulterad och bollen ligger hos dom.

Just nu är Moa hemma på permission. Hon och jag ska strax köra in för att få Nebcina.

Det är svårt att inte veta hur hon ska behandlas. Det är jobbigt att inte jag vet men det är så klart ännu jobbigare att inte doktorerna vet.

Imorgon ska jag ringa koordinatorn på transplantationscentrum i Göteborg och informera dom om att Moa är försämrad. Det kan vara bra för dom att veta.

Ikväll önskar jag ett par nya lungor extra mycket till min Moa. Låt det snart vara hennes tur.

Nedan bjuder jag på ett fint fotocollage som Moa själv gjort.

/ Lotta

Nu i dagarna fyllde Moas lungor 8 månader. Det fick mig att reflektera lite extra. 8 månader är ca 240 dagar. Det är både en lång tid och ingen tid alls. Jag kom att tänka på vad Moas nya lungor gett henne, mig, familjen, alla nära och kära. ...

Det har, som ni kanske märkt, inte blivit mycket av mitt bloggande den senaste tiden. Det har sina naturliga orsaker. Bloggen har fungerat som ett redskap med många funktioner. Bland annat har den varit värdefull för att sprida information till nära...

Sitter på barnakuten i Kristianstad. Med Vilmer. Det har aldrig hänt innan. Jag har varit här otaliga gånger genom åren med Moa men aldrig med Ville. Faktum är att Ville aldrig varit sjuk så att vi behövt uppsöka sjukhus eller vårdcentral ens. ...

Våren är kommen till Skåne. Det är så skönt. Jag njuter av att kunna dricka morgonkaffet på altanen i solen. Ungarna springer ut utan att behöva pälsa på sig en massa. Befriande. Moa mår bra. Vi vänjer oss mer och mer vi det nya livet som på det ...

Ja.... kan ni gissa vad den gemensamma nämnaren till bildcollaget???? Japp, gluten är svaret. Moas doktor från Göteborg ringde henne idag. Hon meddelade att Moa får börja prova äta mat med gluten. Hon ska vara lite försiktig men får prova si...