Allt har gått bra i Göteborg. Över förväntan faktiskt.

Lungröntgen var, enl. Dr Gert, helt normal. Moas lungor ser alltså ut som hos vilket frisk person som helst. Det är många, många år sedan hennes egna var i så gott skick. Spirometrivärdet (lungfunktionstest) var förbättrat med ca 50 % sedan den senaste för en månad sedan.

Dr. Gert ordinerade en försiktig sänkning av Prednisolon (=kortison) samt utsättning av medicinen som hon tagit mot hjärtklappning. Däremot måste hon fortsätta med den medicin som hon helst ville bli av med, Gaviscon. Det är en flytande medicin som smakar riktigt illa. Denna är nödvändig just nu eftersom man vid bronkoskopin för en månad sedan hittade celler från magsäcken i lungorna. Gavisconet funkar som ett "lock" i magsäcken så att innehåll därifrån inte vandrar via matstrupen upp och ner i lungorna på natten när Moa ligger ner. Kanske sätts den ut om en månad. Hoppas hoppas!

När vi ändå var på sjukhuset igår så passade vi på att smita inom avdelningen för att se om där fanns några personal att säga hej till. Tyvärr kom vi mitt i lunchrasten så vi hittade inte mer än någon enstaka att prata med. Däremot sprang vi på koordinatorn Ulla och pratade en god stund med henne. Hon är toppen.

Igårkväll gick vi till en mysig liten kvarterskrog och firade att allt gått så bra med en god middag. Vi har inte vågat gå med Moa på restaurang sedan innan transplantationen pga infektionsriskerna men igår valde vi att ta risken. Ulla sa till oss att vi ska använda vårt sunda förnuft men inte vara livrädda för allt.

Idag hade vi bestämt träff med Martha som jobbar för MOD = merorgandonation
Hon kom till vårt hotell kl. 10.00 och det var en härligt möte.
Martha fick för fyra år sedan fem (!) nya organ och för två år sedan deltog hon i World Transplant Games. Ett mästerskap för transplanterade som anordnas vartannat år. För två år sedan hölls WTG i Göteborg. Martha ställde upp i fem grenar (en för varje donerat organ hon fått). Hon fick fem guldmedaljer!! Gå in på MOD's sida och hör henne berätta om detta, det är en gripande berättelse.

Www.merorgandonation.se

Tillbaka till vårt möte med Martha. Det var som sagt mycket trevligt och inspirerande att träffa henne. Hon var genuint intresserad av Moas berättelse och dom, som transplanterade, delar erfarenheter som vi utanför inte riktigt kan förstå.

På MOD's hemsida kommer det läggas upp en länk till min blogg och det är jag stolt över. Dessutom fick Moa fundera på om hon vill dela sin historia på deras sida. Eventuellt i filmformat. Kul!!
Både Moa och jag är mycket nöjda med vårt möte. Vi kommer att ses snart igen!

Efter träffen med Martha körde vi mot Skåne. Svängde så klart inom laxbutiken för lunch. Väl hemma möttes vi av resten av denna galna familj. Två av dem (Martin och Ida) hade gömt sig i vår klädskrubb och skrämde nästan livet ur Moa när hon skulle hänga in sin jacka. Skönt att vara hemma.

I helgen blir det lite träning och utöver det mest vila. Alldeles strax tänker jag landa i soffan. Martin och Joel är på innebandymatch men kommer nog hem strax. Dom andra barnen är hemma och vi har dessutom besök av en fin tjej som heter Emelie.

Lotta