Natten har varit god. Moa har sovit bättre än någon annan natt hitintills. Kan fortfarande inte ligga i sängen pga att det gör ont i såren, men sover gott i sin fåtölj.

Idag för två veckor sedan kunde vi inte ana var vi skulle befinna oss idag.
Tänk vad konstigt, trots att Moa stod på väntelistan för lungor sedan augusti. Och trots att jag den senaste tiden nästan dagligen bett om att lungorna skulle komma.
Trots detta så gick det ändå inte riktigt att föreställa sig att en dag skulle det vara gjort. En dag skulle lungorna vara på plats och fungera i Moas kropp. Och nu är vi där. Lungorna är komna, dom sitter på plats och dom gör ett fantastiskt jobb.

Nu är det dags för morgonens gympapass. Moa har tre olika träningsprogram. Ett för överkroppen, ett för benmuskelträning och ett för att andningsträna. Så vi rullar upp ärmarna och drar igång.

På bilden ser ni Moas morgonmediciner, inte riktigt alla men nästan....

Sköt om er!

/ Lotta

11 dygn efter operationen skickar Moa denna bild till mig....
Hon har alltså varit ute och gått en liten sväng. Varit på Johannes Villan och hälsat på.

Alla slangar, drän och sladdar är avplockat. Hon har en CVK (central venkateter i halsen) som hon får intravenös antibiotika i, allt annat är väck.

Jag är så lycklig! Tack gode Gud för att de nya lungorna kom när dom kom. Äntligen kan Moa få börja leva igen.

Tack till donatorn med familj för att ni gav min Moa livet tillbaka.

Imorgon kör jag upp till Göteborg igen. Jag längtar efter att få krama min tjej.

/ Lotta

Idag fyller Ida 17 år. Lilla Ida har blivit stor tjej. Jag minns första gången jag träffade denna blyga lilla tänkare, det är 6,5 år sedan. Mycket har hänt sen dess.

Idag är du inte särskilt blyg men fortfarande en tänkare. Du är min flitiga träningspartner som gör det roligt att springa på gymmet jämt och ständigt. Dessutom har du lika tokig humor som jag.

Massor av grattis till dig, gumman. Jag älskar dig.

I Göteborg går det framåt. Moa mår bättre och bättre. Hon har det toppen tillsammans med Rebecca. Jag längtar upp.

Idag har jag passat på att träffa min lillebror som jag inte träffat sedan sommaren 2007. Det var så gott att se honom. Det får inte gå 5 år till nästa gång!!

Nu blir det soffmys med Martin och Vilmer.

/ Lotta

Måste bara visa det tredje dränet som drogs idag. Jag har markerat hela den biten som var INNE i Moas högra lunga.
Huuuuu.... Inte konstigt att hon har varit tungandad och haft ont.
Dessutom hade hon häromdagen ett likadant i vänster lunga och ett lite kortare mellan lungorna och diafragman.

Nu ikväll är jag hemma. Moa är kvar i Göteborg med Rebecca. Dom har varit ute på avdelningen och gått en sväng.

/ Lotta

Vi hade en fin julafton igår. Moa mådde hyfsat stora delar av dagen. Hon åt lite skinka, macka och ost.
Rebecca och jag hämtade varsin god jultallrik nere på Johannes villan. Tomten hade lämnat av lite klappar till Moa och Kalle Anka med vänner hittade hit via tv.
Det blir en julafton att minnas.

Idag drogs så äntligen Moas sista drän. Det gick jättebra. Nu är hon ytterligare lite friare. Tedan (smärtlindringskatetern i ryggen) håller på att trappas ut och dras ev ikväll eller imorgon. Då blir hon helt fri från droppställningen.

Idag ska jag köra hem en sväng. Jag ska vila, umgås med Martin och Ville och packa om väskan.
Rebecca stannar kvar på avdelningen hos Moa.

Jag önskar er en god fortsättning

/ Lotta

Vaknade imorse efter en hyfsat god natts sömn i Johannesvillan. Har vaknat några gånger inatt för att det varit för tyst (aldrig är jag nöjd).
Moa har haft Rebecca hos sig på avdelningen.
Nu sitter jag i köket här i detta mysiga anhörigboende och käkar frukost.

Det är julafton. Snön täcker marken ute. Det är fint.

Detta blir en, minst sagt, annorlunda jul. Moa, Rebecca och jag tillsammans här på transplantationscentrum i Göteborg. Min Martin och mina andra barn hemma i Hässleholm. Moas pappa på sin pilgrimsvandring någonstans i Tyskland mot Jerusalem.

Det är annorlunda och speciellt. Att vi firar denna julen här ger oss en möjlighet att få fira många, många jular till hemma med Moa.

Nu ska jag samla mig och gå upp till Moa. Idag önskar vi oss bara en julklapp och det är att det sista dränet dras.

I övrigt önskar jag alla jag känner och alla andra som följer oss här en lugn, skön avslappnad julafton. Jag vill be er vara rädda om varandra.

God jul / Lotta

Idag fyller Moas lungor en vecka. Tiden har gått otroligt fort. Men så har det hänt väldigt mycket oxå.
För en vecka sedan låg hon nersövd på TIVA. Hon blödde mycket och skulle snart in på omoperation.
Idag sitter hon i sin fåtölj. Har precis fått in en portion knaperstekt bacon med ris och skirat smör.
Snacka om kontraster!

Igår drogs två av de tre dränen. Moa tyckte det var obehagligt men det gjorde inte särskilt ont.

Inatt och idag har hon haft väldigt ont i såren från de dragna dränen. För en stund sedan fick hon lite extra morfin så nu är hon både smärtstillad och glad (läs hög).

Det tredje dränet kommer tyvärr inte dras idag, det har kommit för mycket sårvätska för att dom ska våga dra det. Moa tog beskedet med ro. Det enda som är tråkigt är att hon fortfarande är låst på rummet.
Men.... Det som väntar på något gott....

Idag kommer Rebecca hit. Det ser vi fram emot.

Julafton imorgon. Denna julen kommer vi aldrig glömma. Det kommer kännas tungt att familjen inte kan vara samlad men anledningen gör det värt det så klart.

Jag sänder åter en tanke till donatorn och de närstående. För dom kommer troligen julen oxå bli oförglömlig fast av annan anledning. Det gör ont i hjärtat att tänka på dom. Hoppas innerligt att dom i all sin sorg även kan känna en gnutta glädje över att andra fått ta del av organen och att det gjort avgörande skillnad för deras liv.

God lillejulafton på er alla

/ Lotta

Så är det då dan före dan före dopparedagen.

För precis en vecka sedan satt Moa och jag och gjorde chokladpraliner vid köksbordet hemma i Hässleholm. Hade ju så klart inte en aning om att vi bara några timmar senare skulle få samtalet som förändrade allt.

Idag sitter vi på en sal på transplantationscentrum på Sahlgrenska i Göteborg. Moa har precis ätit en liten bit stekt lax med massor av sås. Önskekost är toppen.

Idag drogs två av de tre dränagen. Moa var orolig innan för att det skulle göra ont men det var mest obehagligt och sved lite. Hon fick ordentligt med både smärtlindring och lugnande innan.
Ett av dränen sparades som säkerhet för att se att allt funkar som det ska. Om det gör det så dras även det imorgon. Då ska vi fira med rundvandring på avdelningen.

Moa har bett mig lägga ut en bild som visar hur hon ser ut idag så det är dagens bild.

Jag tycker att det ser förvånansvärt fint ut. Inte särskilt svullet eller så.
Såret under höger bröst är det dom gjorde först då dom trodde att man skulle kunna ta ut lungorna från sidorna.
När det inte fungerade pga slem som försvårade ventileringen så öppnade dom bröstbenet på henne och bytte lungorna från det hållet. Under det snittet sitter, som ni ser, ett av de tre dränen kvar och de andra snitten är ihopsydda.
Om någon är extra känslig så behöver ni inte scrolla vidare nu.

/ Lotta