Moa har verkligen piggat på sig idag. Hon börjar likna sig själv. Det är underbart att se.

Hon specialbeställde lunch och fick ärtsoppa som hon var riktigt sugen på. Så nu har hon ätit oxå!

Dränagen är kvar men dras alldeles troligen imorgon. Det kommer göra stor skillnad både vad gäller rörelseförmåga och förmåga att djupandas.

Martin och barnen har varit här idag. Det livar upp och känns gott. Ida har varit mycket med Moa och jag har kunnat vila och vara med dom andra.

Just nu tittar vi på Svenska hjältar. Tårarna rinner. Tänk vad många hjältar det finns. Personer som osjälviskt ger av sig själva på ett eller annat sätt för att hjälpa någon annan. Tänk på de som de väljer att donera. De är verkliga hjältar.

Jag tänker mycket på Moas donator och dennes närstående, flera gånger om dagen är dom med mig i tanken. Jag känner en stor tacksamhet och jag hoppas att jag någon gång, i livet eller efter, får möjlighet att ge något tillbaka till någon verkligt behövande.

/ Lotta

Ps: dagens bild. Moa kollar tv, Ida slappar i sängen och Ville ligger under stolen (två minuter senare så sov han som en stock)

 

Martina T

21 december 2012 21:59

Heja heja!

Lotta

21 december 2012 22:15

:-)

 

Maria

21 december 2012 22:20

Hej, jag är en ganska ny följare av din blogg och er fantastiska kamp. Vill bara tala om att ni (och er situation) berör mig väldigt mycket! Så mycket att jag äntligen har tagit steget från tanke till handling och anmält mig i donationsregistret. Ni finns i mina tankar och jag håller tummar och tår för er!!

Lotta

21 december 2012 23:03

Tusen tack Maria.
En del av syftet med bloggen är just att påverka människor att ta ställning gällande donation och att registrera sin önskan. Det är ett litet sätt för mig att "betala tillbaka" det vi har fått.
Det gör mig lycklig.
Tack igen och fortsätt gärna hänga med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu i dagarna fyllde Moas lungor 8 månader. Det fick mig att reflektera lite extra. 8 månader är ca 240 dagar. Det är både en lång tid och ingen tid alls. Jag kom att tänka på vad Moas nya lungor gett henne, mig, familjen, alla nära och kära. ...

Det har, som ni kanske märkt, inte blivit mycket av mitt bloggande den senaste tiden. Det har sina naturliga orsaker. Bloggen har fungerat som ett redskap med många funktioner. Bland annat har den varit värdefull för att sprida information till nära...

Sitter på barnakuten i Kristianstad. Med Vilmer. Det har aldrig hänt innan. Jag har varit här otaliga gånger genom åren med Moa men aldrig med Ville. Faktum är att Ville aldrig varit sjuk så att vi behövt uppsöka sjukhus eller vårdcentral ens. ...

Våren är kommen till Skåne. Det är så skönt. Jag njuter av att kunna dricka morgonkaffet på altanen i solen. Ungarna springer ut utan att behöva pälsa på sig en massa. Befriande. Moa mår bra. Vi vänjer oss mer och mer vi det nya livet som på det ...

Ja.... kan ni gissa vad den gemensamma nämnaren till bildcollaget???? Japp, gluten är svaret. Moas doktor från Göteborg ringde henne idag. Hon meddelade att Moa får börja prova äta mat med gluten. Hon ska vara lite försiktig men får prova si...